Min synnerligen oväntade kärleksaffär med Depeche Mode fick en flygande start i och med inköpet av "Construction time again" och fortsatte på inslaget spår med "Black celebration". Däremot stötte vår kärlek på betänklig patrull med den anonyma och bitvis oinspirerade "A broken frame". Kanske var jag för defaitistisk, gav upp för lätt, men jag lämnade Depeche därvidlag och försvann in i en oroande, mäkta intensiv men i sedvanlig ordning kortlivad affär med Slayer.På fjät utan mål gled jag kring inne på Åhléns och stötte på "Some great reward". 59 kronor är en struntsumma och jag beslutade mig, inte utan upphetsning, att köpa den. (Till protokollet ska tilläggas att jag lade tillbaka King Diamonds senaste, trots att ock den betingade ett nog så hutlöst pris som 59 bagare.) Nu är vi tillbaka i de gamla, lutsfyllda spåren igen med den här utomordentligt begåvade samlingen bitar. Mitt leende ser säkert fånigt ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar