Efter att ha låtit spaden gå varm, lade han den ifrån sig bredvid hinken och drog handen över pannan. Solen hade stekt honom över ryggen och nu ansåg han sig vara klar för dagen. Han tittade andfådd åt mitt håll, öppnade munnen som för att säga något innan han tystnade. Efter en paus mer obehaglig än konstfull drog han ett ytterligare ett djupt andetag och sa med ett snett leende:
-Det är viktigare att gräva djupt än långt
Och så var det med det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar